Sifferlådan

Igår låg jag hemma i soffan på eftermiddagen och botade min mage. Men det hindrade inte mig från att jobba. Har hittat några roliga och inspirerande bloggar där lärare från USA bloggar om sitt jobb i 1:a, 2:a eller 3:e klass. Riktigt inspirerande! Några saker översatte jag direkt och vi ska testa det under veckorna som kommer, så håll utkik för här kommer lite spännande saker snart. Idag tänkte jag berätta om en övning vi ska börja träna i morgon.  Jag kallar den för Sifferlådan. Övningen går ut på att eleverna ska upptäcka olika sätt att skriva siffror på. Att ett tal inte alltid kommer som siffror; 14, 16 748.

I sex askar finns olika antal bönor. Eleven ska välja en ask och räkna antalet bönor. Antalet ska skrivas med siffror i hjärtat och i de olika rutorna ska antalet sedan skrivas på fyra andra olika sätt.

I morgon ska vi börja med att prata om hur man kan skriva tal på olika sätt. Vi har när vi jobbade med diagram använt oss av att dra streck istället för att skriva siffran. Men allt tåls att upprepas både förr oss lärare och för eleverna.

Grunden till materialet hittade jag på: Inspired Apple

Annonser

Vi jobbar med =

I matematiken sägs = vara det absolut svåraste att lära sig. = betyder att det ska vara lika mycket på båda sidorna. Ett tal blir inte, det är. Som lärare kommer jag på mig själv med att ofta benämna likhetstecknet fel, jag frågar ofta eleverna Vad blir det? när jag egentligen ska fråga Vad är det?. Idag har både jag och eleverna tränat oss på att säga hur mycket är det och är det lika mycket. Vi har tränat oss på = och ≠.

iPad

Vi har köpt in några iPad till skolan. Det är ett projekt som vi ska utvärdera framåt sommaren. Vi har funderat en del kring arbetet kring iPad som ett pedagogiskt material. Vad är syftet med att köpa in endast 5 stycken (vi är 7-8 grupper i åk F-7)? Hur jobbar man pedagogiskt kring ett så modernt och kanske lite abstrakt material? Jag tänker mig iPad som ett komplement till vårt övriga material. Istället för att kopiera upp stenciler så kan vi ge eleven 5 min med en app som gör det en stencil gör. Till exempel hade vi en elev som kom till ett kapitel i matteboken med bråk. Eleven hade lite svårt att förstå bara genom en sida förklaring i boken så hon fick prova appen Pizza 1. Efter 5 minuter med appen kunde eleven fortsätta jobba i boken med uppgifterna, hon förstod vad hon skulle göra. Men jag funderar fortfarande på syftet med inköpet. Hur kan man jobba effektivt med iPad som man inte kan ha tillgång till varje stund för impulsiva övningar? Är det någon som har erfarenhet av arbete med iPad? Hur jobbar ni i så fall?

Helena Bross

På vår skola har vi författarbesök minst en gång varje år. Det brukar vara olika författare för F-5 och 6-9. I år kommer Helena Bross och besöker oss i F-5, hon kommer nästa måndag. Idag ska vi i klassen förbereda oss för besöket. Eleverna har läst böcker av Helena Bross i läsläxa den senaste omgången och idag ska vi se en kort film som heter Mellan raderna: Helena Bross. Den är utgiven av UR.se och kan lånas på AV-centralen. Filmen är på 4 minuter där Helena berättar om hur hon kände det som att hon i trean uppfann skrivandet. Där hon liksom bara förstod att skriva var något man kunde göra. Helena Bross är lågstadielärare och författare och har idag skrivit runt 60 böcker.

Dessa frågor har våra elever till Helena Bross:

  • Hur många böcker har du skrivit?
  • Varför har du två jobb?
  • Varför vill du skriva böcker till barn?
  • Hur kommer du på alla berättelser?
  • Tycker du det är kul att vara författare?
  • Skriver du böcker för vuxna också?

Växla pengar

Att växla pengar är lurigt och kan vara lite trixigt att förstå. I klassrummet har vi gjort en plansch där eleverna lätt kan se hur man växlar. Vi gjorde den utan eleverna men bäst är att göra den tillsammans med eleverna.

Arbetetsgången kring att växla pengar är väldigt rolig. Vi började med att vi satte upp en stor guldtia på tavlan och eleverna fick komma på olika sätt att växla. Vi ritade på tavlan och eleverna ritade själv på ett papper. Roligast tyckte eleverna var att komma på just olika sätt man kan växla. Att hitta ett sätt som kamraterna inte gjort. Kan ju tillägga att det underlättar när det endast är 6 elever i klassrummet. Men övningen kan med fördel göras i smågrupper där eleverna samarbetar kring att växla pengar.

Diagram

Vi har börjat prata om diagram. Diagram är lite lurigt eftersom det är flera saker att hålla i tanken. Två axlar att söka information vid. Vi började med att låtsas att jag jobbade på Metro och min chef hade skickat ut mig för att ta reda på vilken av glassarna Piggelin och Lakrtispuck som är mest populär. Två alternativ att läsa av och med endast 6 stycken informanter. En enkel frekvenstabell som fungerade utmärkt att lista ut. Nästa undersökning min påhittade chef skickat ut mig på var att ta reda på hur många som gillade grönt, hur många som gillade rött och hur många som gillade blått. Denna gången skrev vi ingen frekvenstabell utan jag hittade på en tabell och frågade sedan eleverna hur många som gillade röd eller blå eller grön. Sen gjorde vi en eget diagram med tillhörande frekvenstabell. Enkelt är att använda en tärning och slå ett antal slag med den och registrera i frekvenstabellen hur många gånger vi fick antalet prickar.

Kring detta stolpdiagram diskuterade vi sedan hur man avläser. Hur många gånger slog vi en etta? Vilka siffror slog vi 9 gånger? Och så vidare för att träna eleverna i att läsa av denna typ av diagram. Nästa steg var att på egen hand konstruera en frekvenstabell och ett diagram. Denna gång fick de ett papper med y- och x-axel inritat.

Nackdelen med att vara få elever i gruppen (vi är ju endast 6 elever) är att vi får hitta på andra vägar till att göra diagram med anknytning till elevernas närhet. Tärningskast är relevant och nästa steg är att de får kasta samma antal många kast för att kunna jämföra med varandra och se att det kan skilja. Spännande upptäckte i matematikens värld.

Adjektiv

I morgon är det måndag och dags att möta eleverna igen. Kul med en ny vecka! Denna vecka ska vi jobba med adjektiv. Vi har ibland som pausaktivitet att vi spelar Barnalias, det är ett spel där man ska förklara en bild utan att säga vad det är. Vi har då upptäckt att det är dags att börja med adjektiv. Adjektiv kommer även att utveckla elevernas narrativa berättelser (sagor) så att de blir mer beskrivande och levande. I morgon kommer jag först visa eleverna en powerpoint kring adjektiv och sedan ska de få träna två och två. Jag har gjort följande bilder:

En grupp får bilden med de röda husen och den andra gruppen får bilden med de blå husen. De får bilden i två varianter, en får ett A4 med alla hus på och den andra får husen var för sig. Nu ska kamraten med alla hus beskriva i vilken ordning husen kommer. En superlätt övning som jag gjorde i Word och som går att variera i olika övningar. Vi kommer sedan under veckan fortsätta med olika övningar för att träna adjektiv till exempel genom att använda Barnalias eller andra bilder eleverna får förklara för varandra.

Jag ska även sätta upp denna vers i klassrummet, någon kanske minns den från när de själva var liten?

Verb är något man kan göra,
som hoppa,se och  höra.

Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring.

Adjektiven sedan lär, 
hurdana tingen är, t.ex sur och tvär.

_________________

(Tillägg efter lektionen 5 mars.)

Lektionen gick strålande! Eleverna förstod vad adjektiv var och tyckte det var både roligt och lite svårt att göra övningen med att beskriva husen. Vi jobbade även två sidor i boken Språkmästaren som handlade om adjektiv.


Tema vatten

I stora klassen har vi nu ett tag jobbat med tema vatten. Vi pratar bland annat om vattenkraft, vattenmolekyl, ytspänning, vad som löser sig i vatten och vad som inte löser sig i vatten. Idag gjorde vi ett experiment som gav stående ovationer från eleverna som tyckte det var riktigt häftigt. I en liten flaska hällde vi i honung, vatten med lite röd karamellfärg (så att det syns), diskmedel och matolja. Innan vi började hälla i frågade vi eleverna vad de trodde skulle hända, skulle det lösas upp i varandra eller inte lösas? Först hällde vi i vatten, sen diskmedel, sen olja och sist honung. Vi ställde sedan flaskan åt sidan för att låta den vila. Efter en stund tittade vi och upptäckte:

Eleverna blev riktigt förvånade och tyckte det var häftigt. Anledningen att det skiktar sig är att vätskorna väger olika (det är olika densitet). De vätskor som väger mer sjunker till botten och de lätta vätskorna söker sig uppåt. Man kan också skaka på flaskan och låta den stå en längre period, vätskorna kommer då att leta sig tillbaka till sina “rätta” platser.

Viktenheter

Enheter är ett riktigt svårt ord. Det har vi pratat om idag på matematiken. Eleverna hade svårt att relatera till hur tung en kilovikt är. Vi började med att fundera på vad man kan väga i vilken enhet och om de hade sett det någonstans. De enheter vi koncentrerad oss på var kg, hg och gram. Kg hade eleverna sett i affären, vid fruktdisken hade någon sett att det fanns en våg man kunde väga på. Hg var däremot lite klurigt men vi sa att godis väger man i hg. Gram det var svårt, vad väger man i gram? De fick känna på ett gram ur vår väglåda och kommentaren var ”den väger ju ingenting!”. Gemensamt gjorde vi ett diagram över vilken enhet man använder till att väga olika saker.

Efter att vi gjort diagrammet så kollade vi att vi gjort rätt. (Nötter hade vi naturligtvis inte tagit in i skolan då det är förbjudet men vi konstaterade att det var rätt enhet.) Bok var de inte överens om i vilken enhet den skulle vägas, men vi upptäckte att den ska vägas i Kg. Vi tittade också på att 1 kg-vikt är lika mycket som 10 hg-vikter och att 1 hg är lika mycket som 100 g. Sedan fick de jobba tillsammans med en kompis och väga olika saker.