Beskrivande rapport

Rubriken på detta inlägg är ett finare uttryck för faktatext. När det handlar om genrepedagogik i skolan så heter min lilla bibel Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken (Johansson & Sandell Ring, 2010, Hallgren & Fallgren). Jag är förtjust i böcker som ger en teoretisk grund men som också erbjuder praktiska övningar och förslag. Mycket av det vi lärare gör görs alldeles för många gånger, med det menar jag att många av oss sitter och uppfinner hjulet gång på gång. På lektion.se finns en uppsjö av ”hjul” att ta del av och i bokvärlden finns också böcker med ”hjul”.

”Det vardagsrelaterade språket lärs in relativt fort, medan det kunskapsrelaterade språket tar längre tid och kräver en medveten undervisning om hur text och språk används i olika sammanhang.” (Johansson & Sandell Ring, 2010:29)

Låt språket bära presenterar ordet genrepedagogik för oss och och teorier kring detta begrepp. Genregrupperna presenteras var för sig med en introduktion till just den genren, vad som är syftet med texttypen, vad texttypen har för struktur och vilka språkliga drag som kännetecknar just den genren. Därefter visas en bild med en riktig text, med styckeindelning och namn på de olika delarna. Därefter ges ännu ett textexempel som är uppdelat i pusselbitar, där varje pusselbit förklaras med en teoretisk text.

”Tanken med denna boken är inte att den ska läsas från pärm till pärm.” (Johansson & Sandell Ring, 2010:17) Det är alltså en oerhört användbar bok som kombinerar teori och praktik, det blir till en uppslagsbok i genrestruktur. Boken vänder sig främst till åk 1-6 men kan med användas i alla åldrar.

Annonser

Bilduppgift

I Lgr11 står att eleverna i ämnet bild ska få möjlighet att pröva olika metoder och material. Vi bestämde oss för att göra ett hjärta på tre olika sätt med tre olika material. Vi använde tjockare A5-papper som vi sedan monterade på svart A4-papper. Vi använde oljepastell, vattenfärg och papper i olika färg.

Eleverna ritade ett hjärta och klippte ut för att ha som mall.
De drog streck med oljepastellkritor och använde sedan ett finger för att dra ut färgen.

I denna delen så ritade de ett hjärta och rev papper av färgat papper.
De skulle använda två nyanser av samma färg.

Eleverna ritade ett hjärta som de målade med oljepastellkrita.
Sedan målade de över hela bilden med vattenfärg och sist skrynklade de ihop pappret för att få denna fina effekt.

Det var i denna uppgift som förra blogginlägget hade sin grund. Skulle de få välja vilken form de ville använda eller skulle alla göra hjärtan? Jag resonerade så att första gången så fick de göra hjärtan och eftersom alla barn är så olika så blir även deras hjärta olika. Så i vårt klassrum hänger nu en fantastisk utställning av hjärtan.

Fredagstankar

Detta har varit en kort vecka. Nyss var det ju måndag… Eller ja då var vi ju lediga och så även på tisdagen. Men i onsdags var vi igång igen. Denna veckan har jag verkligen tänkt på hur jag uttrycker mig när jag berömmer mina elever. Vad är det egentligen jag berömmer? Eleverna är fantastiska personer som – liksom alla andra människor – tokigt ibland. Jag har alltid varit noga med att säga att jag inte tycker illa om eleven som person men dock det eleven gjort. Det samma har jag nu börjat tänka med beröm. Fast i termen, det är inte vad eleven gör jag berömmer utan hur eleven gör.

Idag har bi haft bild. Ett ämne som eleverna har delade känslor kring. Jag funderade således på hur vi på bästa sätt skulle genomföra uppgiften. Det var tre moment, vi skulle görs ett hjärta på tre olika sätt. Men så tänkte jag, att hjärtan det kanske alla inte vill rita. De måste få välja själva. Fast det är en lite för öppen fråga och om jag då ger förslag så kommer de ändå ta mina förslag. Nej, jag bestämde att hjärtan skulle det bli och jag skulle inte göra mallar i förväg. Jag hade inte behövt oroa mig. Eleverna löste uppgiften galant och var mycket noga och kämpade på med sina hjärtan för att de skulle bli precis så fina som hjärtan är.

Under tiden eleverna kämpade med sina hjärtan, kämpade jag på min formativa formulering.
”Vad bra ni jobbar.”
”Det är så kul att se att ni är så noga.”
”Vad fina de två färgerna blev ihop, det har inte jag tänkt på innan.”

Kan ju bara konstatera att det är kul att utvecklas och lära nytt, tänka till.

Tänk om jag kunde få lite formativ bedömning.
”Jag ser att du försöker Hanna, du använder ett arbetssätt som jag inte tänkt på innan men det fungerar ju!”