Reflektion

Läsåret 11/12 går mot sitt slut. Eleverna fick sommarlov i torsdags och jag går på sommarlov på onsdag. Jag avslutar tyvärr mitt läsår lite tråkigt. En tryckande känsla över struphuvudet och en inneboende stress visar på att jag kanske satsat lite för hårt detta läsår.

Jag har verkligen fått den bästa första arbetsplatsen man kan få. Jag trivs med mina kollegor, med eleverna och med mina uppgifter. Jag har fått jobba nära en kollega med mycket erfarenhet och jag har verkligen försökt lära mig mycket. Lyssnat men också kommit med egna idéer och förslag. Tankar som min kollega hörsammat och velat satsa på.

När läsåret började hade jag många tankar och visioner om hur jag ville jobba och om hur jag tänkte mig undervisningens gång. Men med alla jobb som involverar levande personer så blir inget som man tänkt det. Vi har fått ändra, tänka om, utvärdera och i vissa situationer uppmuntra varandra till att fortsätta försöka. Det har varit glädje, tårar, stunder av uppfyllelse och stunder av vad som känts som nederlag. I allt detta så har arbetslaget stått. Man är aldrig ensam pedagog. Man har alltid kollegor som hejar på och uppmuntrar och fångar upp när det inte blir som man tänkt.

Idag har vi utvärderat vårt arbete under läsåret och vi var överens om att vi känner oss som ett team. Att vi kan bolla idéer med varandra. Vi tycker också att detta avspeglas på våra elever. De har blivit ett tryggt gäng trots (eller tack vare) sina olikhet.

En vän till mig fick en gång en fråga av sin matematiklärare:
”Hur många hörn har en cirkel?”
Svaret är oändligt många. Vårt arbetslag är en cirkel, varje hörn behövs för att bilda en helhet.

Fröken Hanna tar semester nu, men vi ses i augusti.

Annonser

One thought on “Reflektion

  1. Tack för att du finns. Hade jag (stört) få önska mig två saker skulle de vara, 1) Beklagligt nog vara; jag reser 18 år tillbaka i tiden, och som av ren händelse (pga begränsade önskningar), Göteborg och din klass (mest för att slippa pendlandet..). 2) Macdatorer åt alla, för att kickstarta moral, resultat och framtidshopp.

    Antar att en levande lärare är bättre än en död… Världen klarar sig utan både dig och mig – inkompetens är ev. dagens mest utbreda folkhälsosjukdom. Dock ligger botmedlet i oss. Inofficiellt skördar okunskap förmodligen dubbla mängden mer liv än cancer- och stroke-dödsfall tillsammans.. Tur är har vi som har pålitliga institutioner som ex. FHI och WHO som för den statistiken. Hade ju iofs inte blivit förvånad om det visade sig vara min lokala pizzeria eller kyrka eller liknande som agerade duva. Mmh, kyrkan, definitivt, det är ju ”gratis”.

    Förresten, framkom det någonstans vilken typ av skola du arbetar för? Privat eller kommunal?

    Well, jag ville egentligen bara önska ett stort lycka till! Och med det sagt och en termin tillgodo(?) vill jag råda dig köpa lite kamomill-te till vintern… Det är det bästa! Kamomill alltså, det har en lugnande effekt. Alt, något form av opioid.

    Med varm hälsning,
    /Kollega, vän och olycklig av the WWW

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s